Konstig känsla det här med att vara med sina barn någonstans där man själv varit så mycket som barn. Allt är sig likt, men ändå inte. Varenda pryl finns där den alltid funnits, men det har gått trettio år. Det är ju fantastiskt att vi har möjligheten att låta de gamla få uppleva barnbarnsbarnen och tvärtom. Men det är också lite vemodigt för det påminner om tidens gång. Här sitter morfar och slumrar framför Nyhetsmorgon på högsta volym medan Liten spelar flagg-quiz på ipaden med min mamma och jag kramas med Stor.
Den här veckan får det vara fokus på just det. Att hänga över generationsgränserna. Om det skulle hinnas med en promenad eller ett träningspass är det bara en bonus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar