Startsida

onsdag 27 november 2013

Dagens..

Mest efterlängtade
Den där bebistanden som vi sett tecken på ett tag nu. Kan den inte bara spricka igenom!? 

Vuxna beslut
Att, med risk för att bli bemött som hypokondriker och nojig, boka tid för att kolla upp varför jag den senaste tiden får hjärtklappning, yrsel och hugg i bröstet lite då och då. Och att lova mig själv att inte träna förrän läkaren har sagt ok. Tid bokad på fredag. 

Mest misslyckade 
Julklappsshopping på nätet som bara resulterar i att jag halkar in på sånt som jag själv vill ha. Oj, nytt träningslinne, längdåknings/löparkläder, sååå fina smycken från Edbladhs, senaste boken av favoritdeckarförfattaren... Men jag har i alla fall inte klickat hem något. Inte ännu.

Soundtrack
Tvångsmässig lyssning på jullåtar i alla de former på Spotify. Detta för att skapa lite julstämning och inspirera till adventsfix inför glöggbjudning på lördag... Det går sådär. Jag är inte där än mentalt. Det är ju åtta grader plus och solsken ute. 

Utflykt
Ica Maxi med stor vagn. 

måndag 25 november 2013

Livselixir

Det borde vara en mänsklig rättighet att få uppleva såna här helger någon gång ibland. Ett dygn på en fantastisk plats tillsammans med tre härliga vänner som jag träffar alldeles för sällan. 

Jag kom tillbaks till familjen på söndagseftermiddagen med laddade batterier, fullproppad av mat och prat och med ont i skrattmusklerna. 

Helgens fysiska aktivitet - ett intervallpass på löpbandet, ensam i gymmet klockan åtta på söndagmorgonen. Grymt skön start på dagen!





fredag 22 november 2013

Googlekväll

Vad skulle jag göra utan Google!?

Igår ägnade jag först en lång stund åt att läsa på om vad som är den mest optimala träningen för fettförbränning. Men det fanns så mycket att läsa att jag mest blev ännu mer förvirrad. Slutsatsen blir att jag nog ändå fortsätter med min blandning av promenader, spinning något löppass och styrketräning. Men nu känner jag mig styrkt i att det liksom inte borde bli fel att slänga in ett extra spinningpass hör eller där om det skulle bli läge för det. Även om lågintensiva pass egentligen är mer effektiva på pappret. Men - återigen - den bästa träningen är ju den som blir av!

Sen ägnade jag en bra stund åt att läsa tester av pulsklockor. Vilken djungel! Jag vill ha en enkel klocka med GPS, gärna med funktioner för intervallträning och mätning av pulszoner. Ska det vara så svårt? 
Hallå tomten! Nån av de här kanske?

onsdag 20 november 2013

Sex dagars tystnad

Av ingen särskild anledning har det blivit oplanerat tyst här på bloggen den senaste tiden. Man skulle ju kunna tro att det är för att jag har misskött träningen eller kosten eller både och. Men så är det faktiskt inte, det är bara lathet/skrivkramp. Jag har snarare kommit in i ett flyt där de senaste två veckorna varit riktigt bra. Hittills har det gått över förväntan att kombinera jobb, föräldraledighet och tid till träning. 

Veckan som gått har också bjudit på flera andra tillfällen till boost på välbefinnandekontot. Mannen och jag har varit på date (barnfri sådan, såklart), jag har varit på spännande fotbollslandskamp, jag har pussat på och gosat med alla mina barn (men mest med Mini av förklarliga skäl) och hängt med mina föräldrar en del. 

Efter den här veckan borde jag vara full av energi och glädje, men ikväll är jag så trött att jag  skulle kunna somna sittande. Håglös, tung i kroppen och storgäspande. Kan förklaringen kanske vara att det verkar vara hosta på gång..? Håller tummarna för att den drar vidare utan att stanna! 

torsdag 14 november 2013

En ny bekantskap

Torsdag är jobbardag och idag blev det läge för ett återbesök på jobbets träningsanläggning som jag knappt besökt alls sen jag fick veta att jag var gravid förra sommaren. Lunchspinning, en gammal kär vän. Men idag på ett nytt sätt. Sen jag var där sist har de börjat med pulsträningspass och jag tänkte att det kunde vara kul att prova. Och det var det verkligen.

Jag har aldrig mätt min maxpuls så jag var tvungen att utgå från den grova formeln 220-åldern för att ha något att utgå ifrån. Det visade sig vara helt fel. Annars skulle jag nog vara död vid det här laget eftersom jag passerade maxpulsen i topparna och låg på över 90 % av maxpuls större delen av passet. Låter inte rimligt direkt, jag hade ju krafter kvar dessutom. Här skulle det ha suttit bra med en bild men jag kan inte förmå mig till att bloggfota bland folk, särskilt inte arbetskamrater. 

Men en sak är säker - med rätt inställningar tar nog pulsmätning spinningen till en annan nivå. Tiden går fortare och det är lättare att se att man faktiskt får en effektiv träning. Detsamma gäller nog om man använder pulstänk när man lägger upp löpträningspassen. Jag ska nog berätta för tomten att jag gärna skulle vilja ha en pulsklocka... 

onsdag 13 november 2013

Fys före mys

Förmiddagspasset på SATS blev ett riktigt hårt överkroppspass. Idag satsade jag på tyngre vikter och färre repetitioner än vanligt (tre set x fem, åtta eller tio repetitioner istället för femton) och la fokus främst på axlar och biceps. Vissa övningar körde jag fler än tre set och ökade vikt för varje set för att sen köra till max. Det var lite folk i gymmet och jag hade tid att bara köra utan något program eller tanke. Underbart! Avslutade med dagens plankor. Check på den. 

Så här glada är vi över att få åka och träna

Eftermiddagspasset går i lugnets tecken. Idag har vi ingen tid att passa eftersom storbarnen leker hos kompisar efter fritids. Det betyder tid för soffmys och tid att sitta still med sovande Mini i knät. Och det betyder att jag äntligen har tagit mig för att börja titta på säsong ett av Downton Abbey som alla pratar så gott om. Trivsamt värre! 

Ryggläge med gosig bebis i knät 

måndag 11 november 2013

Skillnad på att gå och att gå

En mil i strålande höstsol med nöjda bebisar och trevligt pratsällskap, i helt okej tempo. Halt på sina ställen, men solen värmer gott. Svett på ryggen.

Samma eftermiddag. En komma en kilometer med skrikande bebis och trilskande  sexåring som först inte vill gå hem alls och sen springer i förväg för att hinna med tjejerna i klassen (jag tänker att han borde ha haft bättre reflexer på sig när jag ser ryggtavlan långt borta). Det går inte att gå fortare för vagnen tyngs ner av två sparkcyklar som ligger tvärs över och en matkasse som hänger på styret. Sista tre hundra meterna vrålar bebisen, tappar nappen sju gånger och sexåringen behöver ta sin astmamedicin. Svett på ryggen.

fredag 8 november 2013

Hej Spinning! Har saknat dig.

Det var minst ett år, antagligen närmare ettochetthalvt år sen sist. Igår klev jag upp på en spinningcykel igen. Och vilket hallelujamoment det blev! Det var som att kroppen hade längtat och saknat. Spinning passar mig så bra, jag behöver inte tänka, kroppen bara gör. Till skillnad mot löpning där varje steg är en kamp.  I spinningsalen är jag är inte rädd för att ta i och ta ut mig utan att fundera över att spara energi. 

Och igår, en bit in i första låten efter uppvärmningen, när svetten började bryta fram ordentligt fick jag helt plötsligt tårar i ögonen. Så härligt och efterlängtat var det. 

Lagom till höstrusket tror jag att spinningskorna nu har lämnat hyllan i klädkammaren och flyttar in permanent i träningsväskan igen. Det här ska göras om snart igen! 

Rapport från ett par smaljeans

Det är fredag och första arbetsveckan med delad föräldraledighet är till ända. Det känns toppen. Att både jobba och vara ledig alltså (men att det är helg nu är ju inte heller fel). En första reflektion är att jag kommer att behöva rutiner och en hel del disciplin för att få till den träningsmängd jag vill ha och behöver.  Särskilt jobbdagarna blir det till att planera in i förväg om det ska kunna bli någon träning. Det finns också en del andra utmaningar; vädret inbjuder inte lika mycket till långa barnvagnspromenader, Mini blir större och har både mat- och sovtider att passa, det blir mörkt och kallt på kvällarna och jag är en fegis som inte vågar springa var som helst när barnen har somnat. 

Jag kommer därför skippa mitt kilometermål för veckan. Som vanligt gäller ju att inte sätta för ambitiösa mål. Nu ska jag därför fokusera på att få till minst tre tillfällen fysisk aktivitet per vecka. Jag sätter inga krav på vilken sorts träning under den här perioden utan låter lusten och möjligheterna styra. Det blir nog bäst så när utmaningen framförallt ligger i att få till tiden och att gripa tillfällena. 

Packa träningsväskan är lite mer utmanande nu för tiden...

Därutöver måste jag tvinga mig själv till plankdisciplin. Jag har börjat slarva och startar därför en plankutmaning. De kommande fyra veckorna ska jag därför planka fem av sju dagar - en tabata eller 3x1 minut. Det tar fyra minuter inklusive vila och någon gång under dagen ska man väl kunna avvara fyra minuter. Hänger du på!?

Jag kommer också att lägga lite mer fokus på min mat de närmaste fyra veckorna. Inte för att jag egentligen äter så dåligt men för att jag vill ta reda på hur jag egentligen äter. Jag kommer därför föra matdagbok en period (kanske en vecka ungefär) och räkna kalorier. Jag måste träna upp mig i att uppskatta kalorier och känner att jag måste få kläm på om jag verkligen äter ett kaloriunderskott som jag trott. Till min hjälp har jag laddat ner Shape Up Club som jag använt tidigare. 

Det leder mig in på utvärdering och resultat, som jag hade tänkt skriva om. Det är nu tolv veckor sen nystarten efter sommaren. Det har varit en aktiv höst och jag har ätit mycket god och nyttig mat och så en del inte så nyttigt. 

Intressant nog har det nästan inte hänt någonting på vågen. Men det är väl som min kloka vän sa: "det här är väl kanske inte den tid i livet när man ska gå ner i vikt", apropå att det bara är ett halvår sen kroppen utsattes för den stora påfrestningen som en graviditet innebär. Kanske händer det nåt nu också när jag skurit ner amningen kraftigt. Så har min kropp fungerat tidigare. Så länge jag ammar håller den gärna kvar vid varje gram men sen jan man börja få resultat.

Inte heller visar måttbandet några stora framsteg. Midjan och fluffmagen är tydligen oförändrade, även om jag faktiskt tycker att magen ser fastare ut. Rumpan har jag tydligen lyckats amma bort och jag har tappat någon cm runt låret. Men hur det än är med de bristande resultaten upptäckte jag till min glädje idag att något har jag nog ändå gjort rätt. Idag kom jag i ett av paren smaljeans! Och inte bara kom i, jag kunde ha dem på mig utan att muffinsmagen såg alltför illa ut och till och med sitta på golvet med dem utan problem. Tjoho! För vad spelar egentligen våg och måttband för roll? Att komma i urvuxna kläder är ju däremot jackpot! 

Det här blev långt.. Men nu kör vi! Vi har fyra nya härliga veckor framför oss!

torsdag 7 november 2013

En bortglömd gammal klassiker

Ibland känns det så svårt och fantasilöst det där med vardagsmaten. Men ibland så. 

Dammade av en gammal klassiker från förra året som tillbehör till laxen - blomkåls"ris". (Har egentligen inte så mycket med ris att göra annat utseendet). Ojoj vad gott, och så enkelt sätt att få i sig nyttig blomkål. Tyvärr är jag ensam i familjen med att tycka så. Å andra sidan så blir det mer över till mig!

Ett blomkålshuvud, en matberedare, ordentligt med goda kryddor, en stekpanna med lite sesamolja och så några minuter till övers för att röra runt. Lätt som en plätt. 

måndag 4 november 2013

Slutkörd

Hur vet man att man har tagit i ordentligt på styrketräningen? 

1) man kan inte skriva i träningsdagboken vad man nyss lyft eftersom armarna darrar så;
2) man kan inte utan att det är förenat med viss fara lyfta sin bebis till vagnen när det är dags att åka hem;
3) det är svårt att schamponera håret eftersom man måste hålla armarna över huvudet. 

Hårdkörning för överkroppen idag toppades med ett gruppträningspass core. Blir intressant att känna träningsvärken imorgon...

Hej igen gymstyrka! Jag hade saknat dig!

söndag 3 november 2013

Välförtjänt soffsöndag

Ännu en vecka som inte blev helt enligt plan är nu till ända. Magsjuk make, höstlovsresa och svärmorsbesök innebar mindre träningstid än vanligt och jag summerar "bara" tre tillfällen. Inget av dem på gymmet och ingen coreträning. 

Hade det inte varit för dagens gärning hade det inte blivit mer än 9 km promenad att bokföra denna vecka. Men det kunde jag ju inte leva med. Så hastigt nog för att inte hinna ändra mig lämnade jag Mannen, barnen och svärmor i lunchförberedelserna och stack ut i duggregnet med löparskorna på. Den vanliga femkilometersrundan avverkades med mycket möda och stort besvär i det tilltagande regnet. Det blev ett riktigt mentalt krig sista kilometern eftersom jag fick huvudvärk (hade inte druckit annat på hela dagen än tre koppar kaffe -inte så smart!). Så ruskigt skönt det då kändes att stänga av runkeeper och konstatera att jag kapat 32 sekunder på rundan sen sist. 

Nu, en kebab med bröd senare, i ryggläge i soffan har jag bläddrat ytterligare i statistiken. Jag klappar mig själv på axeln för att jag den 28 september behövde nästan fyra minuter mer för att ta mig runt samma runda. Även om det känns avlägset just nu så ska jag ner ytterligare till en mer anständig tid. Målsättningen är att komma ner tre minuter till. Eller så tar jag det lugnt med tempoökningen och siktar på att kunna springa en längre sträcka istället. Men då måste jag springa en annan runda. 

Nu njuter jag av sista söndagkvällen som helt föräldraledig. Återkommer med nytt upplägg för den nya vardagssitustionen och utvärdering av de senaste fyra veckorna inom kort. Men nu söndags-TV. 

Här ligger jag och väntar på ett avsnitt av Bron...