En ny bekantskap

Torsdag är jobbardag och idag blev det läge för ett återbesök på jobbets träningsanläggning som jag knappt besökt alls sen jag fick veta att jag var gravid förra sommaren. Lunchspinning, en gammal kär vän. Men idag på ett nytt sätt. Sen jag var där sist har de börjat med pulsträningspass och jag tänkte att det kunde vara kul att prova. Och det var det verkligen.

Jag har aldrig mätt min maxpuls så jag var tvungen att utgå från den grova formeln 220-åldern för att ha något att utgå ifrån. Det visade sig vara helt fel. Annars skulle jag nog vara död vid det här laget eftersom jag passerade maxpulsen i topparna och låg på över 90 % av maxpuls större delen av passet. Låter inte rimligt direkt, jag hade ju krafter kvar dessutom. Här skulle det ha suttit bra med en bild men jag kan inte förmå mig till att bloggfota bland folk, särskilt inte arbetskamrater. 

Men en sak är säker - med rätt inställningar tar nog pulsmätning spinningen till en annan nivå. Tiden går fortare och det är lättare att se att man faktiskt får en effektiv träning. Detsamma gäller nog om man använder pulstänk när man lägger upp löpträningspassen. Jag ska nog berätta för tomten att jag gärna skulle vilja ha en pulsklocka...