Tankar om den där balansen

Jag har ju bestämt mig för att inte ens tänka tanken viktnedgång än på ett tag, utan sätta upp andra mål som att komma igång med träningen och komma in i ett vettigt kosttänk igen. Att sträva efter den där balansen. Den som är så svår när man har en historia av jojo-bantning och dålig självbild.

På det stora hela tycker jag att jag klarar det ganska bra. Men det är så lätt att falla in i gamla mönster och ställa sig på den där vågen och bli nerslagen i skorna igen och tänka att det här är ju ändå ingen ide för jag går ju aldrig ner nåt, det är alldeles för många kilon att ta tag i etc. etc. Och den här hösten SKA INTE handla om det.

Jag behöver klappa mig på axeln och se till alla måltider jag väljer bra mat utan att tänka. Alla gånger jag inte ens väljer bort godishyllan i affären eller glassen på fredagskvällen för att jag helt enkelt inte ens kommit på tanken. Jag behöver ge mig själv massor av cred för att jag faktiskt har gjort en förändring. Jag är fysiskt aktiv varje dag. Fast min bebis är fyra månader, jag sover dåligt och dagarna fylls av amning. Hur aktiv var jag egentligen de två senaste föräldraledigheterna? TV-seriemaraton och oändliga lattefikatillfällen (MED obligatorisk kanelbulle så klart) var väl betydligt mer vardag än hurtiga barnvagnspromenader och gymbesök.

För mig är det viktiga att äta bra de måltider jag kan och vill. Hemma, på jobbet, med vänner. Att ha ett behov av att röra mig i vardagen, och att välja en promenad istället för soffan om det inte går att få till ett riktigt pass. Inte köra det gamla uttjatade allt-eller-inget. Det är alltid JAG som väljer. Balans.

Det är därför det är så viktigt att hålla fast vid det omvända tankesättet. Det finns inga förbud eller dieter, det finns bara omtanke om sig själv och en vilja att ge min kropp det den mår bra av. Både bra mat, sällanmat, ibland en latte, ett gott vin, ett riktigt hårdkörarpass, en lugn promenad eller en timmes lur på soffan när bebis sover. Att vara en aktiv mamma som tycker om sig själv och sina val.

Så istället för att sura över att jag har nackspärr för tredje dagen och vaknade med rinnsnuva idag och det därför inte verkar bli något gympass denna vecka, ger jag mig därför nu en klapp på axeln för att jag promenerade 8 km igår och 5,5 km idag. Med nackspärr och rinnsnuva.